Dags att kontakta försäkringsbolaget

I september kontaktade jag idrottsförsäkringen för att berätta att min gamla höftskada skulle ta sig en ny läkarrunda. Jag trodde inte mina öron när damen (det brukar vara bara damer som svarar i telefon när man ringer till detta bolag) i andra ändan säger följande när jag ville ta upp den gamla skadan;

Damen: Och hur länge har du idrottat?

Jag: sen jag var nio år.

Damen: Kan du bevisa att skadan skedde den 9:e oktober 2005?

Jag: Jag har redan fått skadan godkänd och fått tillbaka läkarkostnaderna fram till våren 2006.

Damen: Men eftersom du har tränat så länge kan skadan ha uppstått för många år sedan och nu när du föll, oktober 2005, (mitt kommentar) kan skadan ha kommit upp till ljuset.

Jag: Hur kan man konstatera det?

Damen: Det finns läkare som kan det, säger hon med isig röst. (finns något tecken för is?)

Jag: Kan jag få namnet på någon läkare som kan avgöra detta?

Damen: Det får du leta efter själv, sa hon med samma isiga röst som hon använde under hela samtalet.

Jag: Jag har redan besökt min husläkare, tre olika läkare från företagshälsovården, tre olika naprapater och en akupunktör och ingen av dem kan avgöra när olyckan kunde ha skett.

Damen: Du får, som sagt, leta efter rätt läkare. Och så la hon på luren.

Försäkringsbolaget har en anställd som skickar brev till de som har fått pengar från nämnda bolag för att veta om bolaget sköter sig bra. Jag tror att han jobbar på kvalitéavdelnningen.

Nu, plötsligt, är det en man som jobbar med kvalitéfrågor!

På slutet av oktober ringer jag till denna kvalitémannen för att berätta att bolaget inte sköter sig så bra när de vägrar ta upp en gammal skada. Han var väldigt trevlig och hjälpsam (vilken skillnad från damen som tar upp skadeanmälan) och kvalitémannen lovar att hjälpa mig. Han skulle leta reda efter någon som kunde hjälpa mig och att denne någon skulle kontakta mig så fort som möjligt.

En vecka före Julafton är det fortfarande ingen som kontaktat mig från bolaget.

Nu råkar det finnas ännu en man som verkligen kan detta med idrottskador. Det var förresten denne man som hjälpte mig förra året att få mina pengar tillbaka för damerna på skadeanmälan hade inte så mycket lust att hjälpa mig. Och tipset fick jag från en annan dam, som inte jobbade med skadeanmälan (hon har faktiskt avslutat sin tjänst där nu).

När jag ringer till experten på idrottsskador blir han så intresserad av mitt fall att han ber mig skicka alla uppgifter om min skada tillsammans med alla kvitton.

Denne man inger respekt för han lyssnar och lovar att hjälpa. Det kanske inte blir någonting av det hela, men jag blir glad när jag möter en person som jobbar på rätt plats. Han verkar, i alla fall, veta vad han säger och jag lägger allt mitt hopp över på honom.