Dags för Japan 2

Förra veckan fick jag ett mejl från Kihara-sensei där han tyckte att när jag kom till Yokohama skulle vi åka till Honbu Dojon, gå till Nishio Senseis grav och gå till några parker och titta på körsbärsblommorna. Två dagar senare får jag ett nytt mejl med Honbu Dojos hemsida. Menade han att jag skulle åka dit själv utan honom? Nu är det så att Honbu Dojon är ett bra ställe att besöka om man bara har tränat några få år. Åker man dit ensam med en grupp utländska turister får man träna nybörjarpass eller passet lite ovanpå. I måndag denna vecka fick jag ett mejl från Umetsu sensei där han hälsar att Sakamoto sensei väntar på mig. Umetsu sensei erbjöd sig att följa med mig till Takinogawa Gymnasium, i Kaminakazato, Tokyo, där Sakamoto sensei har sin dojo. Det är en bra bit från Yokohama, två timmar tippar jag att resan dit kommer att ta.

Med Umetsu sensei till vänster på bilden och Kihara sensei i mitten

U-land, I-land och R-land

I vilket land bor vi? Är det ett U-land eller I-land? Det beror på vad man värderar. Är det teknologin, värdet att vara ensam eller värdet av att inte känna sig ensam? De två första tillhör ett I-land och det sistnämnda tillhör ett U-land. Men vad är definitionen för ett R-land? När ett land har varit I-land så länge att medborgarna har skaffat sig så mycket prylar som de tror ska ge dem välstånd, då börjar I-landet bli ett R-land. R står för rädsla.

Stödpunkter: försök att skydda sig mot självaste livet, materialistisk, rädd för bakterier, virus, allt som kryper i naturen, trafik, yngre, äldre, bara de i närliggande ålder, umgås de med egotrippar, drömmen om att vara någon annan, att vara den/det man inte är, inte nöjd med sig själv, bär alltid en mask, barn som leker vuxna hela sitt liv, myndigheterna måste ta hand om dem, bloggar för att känna att de finns, men visar inte vilka de är.

Vi som lever i en demokratisk nation lever i en värld av rädd folk. Vuxna människor som låter makthavarna att besluta hur de ska leva, vad de ska äta, tvinga dem att gå till doktorn i stället för att själva ta hand om sina kroppar.

I en demokratisk nation tillåts inte medborgarna att bli vuxna och vara ansvariga människor. Staten ska bestämma åt dem och medborgarna trivs med det.