Carlos och hans otroliga liv

Mitt nya liv

2011-03-19T01:12:00.003+01:00

Det var länge sedan jag skrev något här, antingen beror det på att jag fördelar tiden fel eller är det bara så att tiden susar förbi utan att jag märker det.

I rubriken står mitt nya liv, och man kan säga att det är nytt liv som står framför mig.

Idag fyller jag 65 och med det är jag också nybliven pensionär.

I november och i december 2010, förlorade jag både min styvmor och min stora syster, förlust som känns så in i hjärtat, i och med detta är jag den äldste i hela min släkt. Detta innebär också att jag inte längre har en axel att luta mig emot, att jag måste behålla sorgerna inom bords och gråta när jag kommer till mitt lilla vrå. Nu är det jag som ska svara på frågorna. Det jag inte hunnit fråga kommer jag aldrig att kunna få svar på, det finns inga kvar som kan svara på mina frågor, jag måste leva med det, precis som de som var äldst före mig, de fick inte heller svar på alla sina frågor, bara för att de blev äldst.

Det lustiga är att jag inte känner mig äldst, jag känner mig fortfarande ganska liten och väldigt hungrig på nya kunskaper, och så ska man inte känna sig när man är i toppen av hierarkien.

Nu är det en vecka sedan P och jag slutade att prata med varandra. Jag vet inte om förhållandet är kvar eller om det är bara ett minne blott. Men detta kommer att visa sig med tiden.

Mina älskade barn har slutat prata med mig också, så dem träffar jag inte heller. Så nu har jag nått toppen av isberget alldeles ensam, det var några få som startade klättringen med mig, det var några som tillkom under färden, det var också några som jag mötte på väg mot toppen, men den ena efter den andra antingen föll ner eller också klättrade tillbaka. Så här står jag uppe på toppen utan flagga och utan någon att dela utsikten med.

Nu gäller att välja så lite packning som möjligt och ge sig ut på nya äventyr, precis som den dagen för 45 år sedan när jag gav mig iväg från mitt hem i Spanien ut till äventyret, först till Frankrike och ett år senare till Sverige.

Som pensionär, och med halva arbetsinkomsten som pension, är Sverige inte något Paradis, frågan är vart jag ska rikta näsan mot. Om P hade velat ha mig kvar hade jag gärna stannat i detta land, men som nu saken visar sig vara har jag ingen anledning att stanna kvar.
Ska jag stanna i Sverige är Norrland ett alternativ med billigare boende än södra nejder och lättare att möta sanna vänner.
Om jag inte ska stanna i Sverige väljer jag Asien. Thailand, Kina, Korea och Japan är alternativ jag har funderat på. Jag får väl se vad tiden säger om detta.

Jag slutar nu, men kommer tillbaka när jag vet lite mer om min närmaste framtid.

Svaret på frågan DHMO

2007-06-22T15:45:00.000+01:00

Hej på er!!!

Dihydrogen monoxide (DHMO) är inget annat än VATTEN.Folk brukar drukna i vatten. Idrottarna missbrukar vatten.

Och som jag misstänkte hade alla ni rätt.

Och så vill jag passa på och önska er alla
en go och trevlig midsommar!!!

Skickar en stor midsommarkrans full med kramar till er alla.

Dihydrogen Monoxide (DHMO)

2007-06-15T19:19:00.000+01:00

Tycker du att divätemonoxid (Dihydrogen Monoxide (DHMO) ) ska förbjudas?

Divätemonoxid är ett ämne som används flitigt inom industrin.
Många människor dör vid kontakt med det.
Idrotten missbrukar det.

Här är ett smakprov:

What is Dihydrogen Monoxide?
Dihydrogen Monoxide: The dangers, uses and potential threats posed by this chemical, Dihydrogen Monoxide, are widespread, and some feel, terrifying. Here is just a small taste of what Dihydrogen Monoxide (DHMO) is:
*Some call Dihydrogen Monoxide the "Invisible Killer"
*Others think dihydrogen monoxide should be Banned
*Dihydrogen Monoxide is linked to gun violence
*Dihydrogen monoxide was found at every recent school shooting
*Athletes use DIHYDROGEN MONOXIDE, or DHMO, to enhance performance
*Dihydrogen Monoxide has been found in our rivers, lakes, oceans and streams
*Dihydrogen Monoxide is a major component of acid rain
*Thousands die each year after inhaling dihydrogen monoxide
*Dihydrogen Monoxide can be deadly
*Find out the truth about Dihydrogen Monoxide.

Och så här annonserar de för att få oss att inte komma i kontakt med ämnet;
_______________________________________________
Can dihydrogen monoxide kill me?
What if I'm exposed to DIHYDROGEN MONOXIDE?
Visit DHMO.org to find out more
______________________________________

Många miljöaktivister har på fullt allvar demonstrerat för att myndigheterna ska förbjuda divätemoxid. För ett par år sedan var demonstrationen i full gång här i Uppsala och för några månader sedan visade programmet "Bull Shit" några tåg med miljöaktivister som krävde samma sak i USA.

Först en länk där du kan läsa om alla faror med divätemonoxid och sedan en annan länk som avslöjar vad divätemoxid egentligen är för ämne på gott och ont. Håll till godo, här kommer dom:

Här är länken som varnar och går igenom ämnet väldigt noga:
http://www.dhmo.org/ och kolla gärna länken http://www.dhmo.org/facts.html som är Dihydrogen Monoxid FAQ.

Och här föklarar Wikipedia vad det hela egentligen handlar om:
http://en.wikipedia.org/wiki/Dihydrogen_monoxide_hoax

Obs! Hoppa inte på Wikipedia på en gång utan börja med varningslänken.

Nationaldagen

2007-06-09T13:55:00.000+01:00

Varför vill man egentligen ha en nationaldag??

Man firar något man vunnit av egen kraft och aldrig något man stulit.

Att fira för att man är född i ett land eller för att man har fått en ny nationalitet är det ok så länge det stannar bland sina närmaste. Vad har man för nytta att folk i Haparanda är lediga och super sig fulla samma dag som jag när jag egentligen struntar i och inte bryr mig om de som bor tre kvarter från mig?

Svensk nationaldag handla bara om superier och om vem som är mest svensk. Staten gör inget som kan kännas festligt, kommunerna gör inget heller. Alla förväntar sig att några affärsmän ska ordna kalaset genom att sätta upp några öltält. Den nya gatubilden av medelsvensson när han har något att fira av allmän karaktär är mobilen i ena handen och ölburken i den andra. Och han/hon antingen skriker eller dräglar.

Här under är några bra länkar om nationaldagen.

Med förra årets kravaller färskt i minne vill stadens politiker ta tillbaka gator och torg från höger- och vänsterextremister den 6 juni. “Vi vill visa att Stockholm tillhör de positiva krafterna i samhället”, säger Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd (fp), till SvD.se.
Kravallerna beror kanske på att det inte känns som om det finns något att fira. Liksom i brist på annat så kan man puckla på de som firar nationaldag av ”fel anledning”.
Vilken anledning är rätt?
Vem har rätt att fira nationaldag och vad är det vi firar?
Hur många vet varför vi firar nationaldag den 6 juni?
Vi firar den 6 juni därför att Gustav Vasa blev vald till svensk konung på riksdagen i Strängnäs den dagen.
Men vänta nu?
Svensk kung - vilket år?
1523
Men då upplöstes Kalmarunionen och Skåne tillhörde Danmark - så Gustav Vasa har aldrig krönts som konung över Skåne.
Inte heller över Halland, Blekinge, Bohuslän, Jämtland, Härjedalen eller Lappland. Dessa landskap lydde inte under svensk lag.
Däremot var Finland svenskt då.Firar ni 6 juni som er nationaldag i Finland?
Att harva om vad och vem som egentligen är svensk kan te sig ganska meningslöst. Sverigedemokrater vill mota ut invandrare, men hyllar samtidigt kungahuset - där inte en svensk kotte kunnat skymtas sedan generalen Jean Baptiste Bernadotte som vuxen adopterades av svenska kungahuset och blev kung i Sverige och Norge år 1818.
Sanningen att säga har det inte flutit mycket svenskt blod i de kungliga ådrorna sedan den siste vasen* lämnade tronen. Om det nu spelar någon roll.

Och här är länken till hela bloggen:
http://kronbergskrattarochler.wordpress.com/2007/05/31/kaldolmar-och-kelimer/

********************************************
Sveriges Radio uppmärksammar nationaldagen med program om Sverige och svenskheten och sänder svensk musik i P3 hela dagen.
För språket - i tiden! Ett program från hela Sverige om språk, identitet och samtid.
P1 tisdag den 6 juni kl 08.05 - 9.00. Vad gör dialekter och brytningar med vår bild av Sverige och svenskheten? Programledarna Ove Haugen, ståup-komiker med norskt påbrå, och Erica Hedin i programmet som ringer upp människor runtom i Sverige.

**********************************************
Kulturnytt special: Vem är tillräcklig svensk för att fira den 6 juni? P1 tisdag den 6 juni kl 13.05 - 13.20
Kulturnytts reporter Anahita Arai letar efter en definition på svenskhet och undersöker om nationaldagen är något annat än en tävling i vem som är mest svensk. I programmet möter ni Ingrid Falk och Gustavo Aguerra från konstnärsduon FA+, författaren Anita Goldman och Jonas Frykman, professor i etnologi vid Lunds Universitet.
- Svenskhet kan man jämföra med en lök. Först tar man bort det som inte är svenskt. Man tar bort och tar bort, lager efter lager. Till slut har man ingenting kvar, säger Gustavo Aguerra.

*****************************************************
Vi älskar svensk musik! P3 uppmärksammar återigen Sveriges nationaldag under flaggan ”P3 - vi älskar svensk musik” och bjuder på just svensk musik HELA DAGEN LÅNG. Det kommer bli ett härligt popdygn med svenska artister, svenska textförfattare, svenska producenter och svenska kompositörer.

Och länken till texten ovan har vi här:
http://hogtider.wordpress.com/2007/06/05/varfor-ar-6-juni-svensk-nationaldag/

Den perifera hjärnans belöningssystem

2007-04-20T11:03:00.000+01:00

HJÄRNANS BELÖNINGSSYSTEM
En mycket spännande egenskap när vi talar om hjärnan är dess förmåga att belöna sig själv.

Tänk dig en situation där du går hem från jobbet. När du passerar några arbetskamrater,

så hör du dem säga till varandra att du är den bästa de någonsin haft förmånen att få jobba med.
Utan att du kan kontrollera det så känner du hur din kropp reagerar positivt. Det riktigt krusar sig, och nästan sprakar till.

Det som precis har hänt är att hjärnan har satt igång sitt belöningssystem. Som en reaktion på det positiva du just hört, har hjärnan gett dig en dusch av ämnet dopamin. Detta är ett hormon som skapar vällust och eufori.

Om detta är din verkliga lyckodag så kanske din man redan är hemma när du kommer hem, och han är verkligen glad att se dig.

Kanske han till och med ger dig en komplimang.

Det ger ännu ett påslag av dopamin som rusar ut i kroppen.

För att dessa lyckokänslor inte helt ska löpa amok, skickar kroppen efter en stund ut GABA, som har till uppgift att trycka ner nivåerna av dopamin till normalläget.

Dopaminet skapar en känsla av lycka och främjar samtidigt ett beroende av den behagliga känslan - man vill ha den igen och igen.

Trevligt, visst, men livsavgörande? Ja, det har nämligen visat sig att om vi inte får beröm så kan vi till och med bli sjuka.

Undersökningar har visat att den tredje största anledningen till att människor sjukskriver sig från arbetet är uteblivet beröm och brist på uttryckt uppskattning.

Detta visar hur viktigt det är att ge beröm till andra människor.

Men inte för sakens egen skull. Den mänskliga hjärnan är nämligen alltför smart för att utan omsvep tro på allt den hör bara de positiva omdömen som bedöms som äkta och ärliga når fram till de receptorer som reglerar dopaminet.

Och bara då har berömmet någon effekt.

Om man nu inte får beröm i sin tillvaro, då?
Vad gör man då? Ja, det finns andra sätt att skapa dopaminkickar.

Ett är att dricka två glas vin (0,4%0), vilket ger samma dopamineffekt som att få beröm.

Men förutom det diskutabla i att dricka alkohol för att må bra, så kan denna metod utvecklas till att kräva allt större mängder vin för att uppnå samma effekt. Inte att rekommendera, med andra ord.

Men det finns även alkoholfria alternativ.

Ett exempel är kalkonkött, som har visat sig ge tillfredsställande dopaminpåslag. Så om du sällan eller aldrig får beröm på jobbet eller hemma - se till att alltid ha kalkon hemma i kylskåpet. Skulle du dessutom äta den på grovt bröd, så innehåller brödet mineralen selen, vilket har ångestdämpande effekter.

FAKTA OM DOPAMIN
Dopamin är ett hormon och en signalsubstans som frisätts i hjärnstammen, och stimulerar hjärnans belöningssystem. Det ger ett milt lyckorus och fungerar som ett endogent (kroppseget) narkotiskt preparat. När dopaminet når blodbanan ökar det kroppens produktion av testosteron och via påverkan på det centrala nervsystemet ökar även puls och blodtryck. GASA är en signalsubstans som har till uppgift att balansera dopamin.

Aprendiendo a vivir!: Compláceme

2007-04-20T10:07:00.000+01:00

Aprendiendo a vivir!: Compláceme

Glad Påsk

2007-04-06T14:48:00.000+01:00

Jag vill önska er alla en Glad och trevlig Påsk!

Dags för Japan 2

2007-04-04T15:35:00.000+01:00

Förra veckan fick jag ett mail från Kihara sensei. Han ville att vi skulle besöka Honbu Dojon, besöka Nishio Senseis grav och gå ut och njuta av körbärsblommorna.

Två dagar senare får jag ett till mail från honom med Honbu Dojos hemsidan.

Hmm, om han tror att jag pallar mig till Honbu Dojon utan honom har han fel.

I måndags denna veckan får jag ett mail från Umetsu sensei, han berättade att han hade pratat med Sakamoto sensei och ville att vi båda skulle till Takinogawa där Sakamoto sensei har sin dojo. Vi skulle dit, två timmar med tåg från Yokohama, redan på måndag den 9:e, samma dag jag kommer till Japan.

Umetsu sensei är han till höger i bilden

Det var den bästa nyheten på länge. Jag har längtat efter att få träna för Sakamoto sensei i många år, och nu får jag göra det!

Sakamoto sensei och jag under Nishio-ceremonin mars 2006

Dags för Japan

2007-03-31T17:38:00.000+01:00

Ja, nu är det dags att börja packa, för nästa söndag bär det till Yokohama.

Önskar er alla en trevlig Påsk.

En spark i röven...

2007-01-23T12:18:00.000+01:00

...borde få alla dessa individer som, med hjälp av anonymiteten Internet ger, gör livet en pest för de som med med stor inlevelse försöker sprida lite färg, humör och glädje i bloggvärlden.

KONSTEN FÖRVÄRFVA SIG HVARJE FLICKAS KÄRLEK. Del 2

2007-01-20T12:31:00.000+01:00

KONSTEN icke allenast att FÖRVÄRFVA SIG HVARJE FLICKAS KÄRLEK, utan äfven att vinna en rik och dygdig maka af F.H.L. Stockholm 1878.

Hur liten är en flickas famn,
Dock paradiset finns deri.

...Och ingen man kan dölja för sig, att den sanna kärlekan, den rätta hjäertliga kärleken, som utgår från ett ofördefvadt och sederent qvinligt väsendes hjerta, utgör ett behof, ja en erklig lycka för själen. Jag har känt män, som med sina penningar kunde köpa sig unga flickor, liksom blommor på torget; men kärlek, sann kärlek kunde de likväl ej erhålla med köpet. Att förväfva sig en sann kärlek är just en kosnt, som icke hvar och en man förstår, och ofta de män minst, som blott äro vana att låta penningens magt verka.
I allmänhet, att förväfva sig en solid flickas kärlek, därtill år ingalunda tillräckligt, att man af naturen är en Adonis, och såsom sådan kläd efter modjournalen, går högmodig omkring, samt lika så litet, att man eger snille. Mången man med fullkomligt hvardaglig fysionomi och månget kålhufvud hafva vunnit damernas ynnest och slutligen lyckats att vinna ett <>. Men de förstodo konsten att göra sig omtyckta af damerna, och på sådant sätt, om icke genast, dock småningom, insmyga sig i hjertat och sedan begagna tidpunkten, som var gynnande, att under passionens storm försäkra sig om allt det, som den tillbedda ditintills nekat dem, då hon kanhända sjelf ännu icke kände passionens öfvervädigande magt.
Om män, som äro välsignade med rikedomar, äfvensom om distingerade män kan dock här icke vara fråga; ty det är ju bekant, att sådane män, om man så får uttrycka sig, blott behöfva utsträcka handen, och genast skall på hvarje finger hänga en vacker flicka, som önskar att gifta sig med en sådan man.
...Vi hänsyfta blott därpå, att hvarje öfver öronen skuldsatt officer kan erhålla en rik flicka till maka, liksom en hungrande doktor, professor, assesor eller någon annan, hvilkens titel är större än hans tillgångar. Fickorna, och synnerhet de rika flickorna, äro rent af alldeles galna i sådane män och kunna ofta ursinnigt älska en sålunda distingerad person, till och med om naturen skulle ha distingerat honom med rödt hår och fräknar eller kopparfärgadt ansigte; - och den, som skrifver detta hvilken förut - nemnligen innan också han slutligen kunde blifva lyckligt gift - hvarken hade titel eller penningar, har ofta högligen förtretat sig deröfver.
Men - frågar jag nu - är det någon konst, om sådane män erhålla rika fruar? Nej, alldeles icke.
Dock böra vi icke betrakta sådane män blott med afvund, utan unna dem deras lycka, då vi ihågkomma, att många ibland dem måste genom årslånga ansträngda studier först tillkämpa sig sin titel, såm sedan förhjelpte dem till den rika maka. Men ett måste vi alltid neka dem, nemnligen att de egt konsten att förväfva sig hvarje flickas kärlek och att slutligen erhålla ett rikt gifte.
Blott den man, som icke var något och icke egde något, men hvilkens hela ungdomslif var omgivet med krans af täckt blommande flickrosor, och som slutligen, lik en okonstlad, men segerrik krigare, kunde ingå i ett med guld och perlor prydt äktenskap, - blott om honom kan man med skäl säga, att han egde konsten att icke blott förfvärva sig hvarje flickas kärlek, utan äfven att vinna en rik maka.

Fortsättning följer

Meningen med TEAM

2007-01-19T13:20:00.000+01:00

Ett team är en grupp människor, hoppas jag, som har olika idéer om hur ett företag ska drivas med framgång.

Alltså, de ska tänka olika men de ska ha samma mål. Det bästa för företaget.

Om gruppen bestod av människor som tänkte lika då skulle inte så många bra idéer kläckas i det företaget.

Då skulle räcka om gruppen bara bestod av en enda person.

Någon på bloggen frågade vad jag menade med detta inslag.

Det blir svårt att förklara. Det är detsamma som när man berättar en rolig historia men en lyssnare inte förstår poängen. En förklarig skulle förstöra det roliga med skämtet.

Därför förklarar jag inte. De som förstod andemeningen håller, kanske, med mig. De andra som inte förstår inslaget får vara utan. De är ju inte där.

Om man söker på nätet får man otaliga träffar om folk, privat eller organisationer som tycker att vi måste tänka lika, hur viktigt och bra det är att tänka lika osv.

För mig är de här personerna, som har behov att tänka lika som de övriga i gruppen, svaga personer som måste tillhöra en grupp för att inte känna sig ensamma. Att våga vara annorlunda i sitt tänkande skulle kunna innebära att de blev uteslutna ur gruppen och blir kastade ut i kylan.

Bevis på detta kan vi se här på bloggen när vissa bloggare utestänger andras åsikter genom att censurera kommentarerna de skriver i deras blogg.

Tänker du som jag får du komma in, annars ....

Men teamet eller bloggen fyller inte sin funktion om man bara släpper in de som tänker lika.

Visst är det tråkigt?

There almost think alike no body thinks very much

2007-01-18T12:29:00.000+01:00

Do you want to be a nobody? Then join the group

Mer förslag på baddräk

2007-01-17T12:45:00.000+01:00

Det finns modeller för alla smaker

Telepatisklöpeld

2007-01-17T12:14:00.000+01:00

Som en telepatisklöpeld spred sig nyheten om min önska att i min ensamhet återhämta mig från mina skador.

Den ena efter den andra tar avstånd från mig just nu. Har jag fått spetälska, hiv, cancer eller är det min parfym som gör att de backar ett steg? Nej, parfym kan inte vara, jag använder inte parfym. Ok, kanske om jag ska på fest, men inte annars. De nämnda sjukdomarna, mig veterligen har jag inte.

Vet inte om jag ska vara glad för att nu kan jag ägna mig åt mina skador utan att tänka på att någon sitter och väntar på mig eller ska jag vara ledsen för att de inte tycker att jag är ingen att umgås med?

Jag vet inte, jag vet bara att har den ena börjat reagera så följer alla de andra ganska direkt med samma sorts reation.

Första och andra gången detta händer kan jag tycka det är ganska intressant fenomen, men när det upprepas fem eller tio ggr på bara några få år börjar jag få bekymmer.

Frågan är om telepatin är ett verkligt medel för tankeöverföring eller om det bara är ödet. Fast jag undrade i Anna-Lys tidigare post om inte ödet var det som finns inom oss som är mycket större än oss själva.

Jag ska nu till gymmet, skaffa ett årskort och börja träna.

Rond #2

2007-01-16T00:59:00.000+01:00

Jag vann rond #1 på poäng, men hur ska jag kunna vinna rond #2?

Rond #1 var mellan mig och överheten, men rond #2 är mellan miget och jaget. Hur kan man vinna en så'n kamp?

Min höftskada gav upphov till en psykisk skada. Plötslig förpassades min kropp till en fyrtioårings kropp. Jag som tidigare var tidlös, som kunde göra det andra bara drömde om var plötsligt en vanlig människa. En människa av kött och blod som kunde skada sig. Min kropp värkte och uppmärksammade mig, varje gång jag skulle röra en muskel, att jag var en vanlig människa som måste söka läkare med sämre kunskaper om kroppen och livet än jag själv har. Vilken förnedring, femtio års träning till ingen nytta.

Hur ska jag då kunna komma tillbaka till mitt forna jag? Saken är att jag vet hur, men då måste jag isolera mig från omvärlden och leva som en eremit några månader, kanske ett år. Bara då kan jag, kanske, bli den jag var innan skadan.

Men vem kommer att förstå att jag måste försvinna för att återuppstå som en frisk varelse?

Det är som att spela schack mot sig själv, vem vinner, är det jaget eller miget? Jag vet att miget har den bästa chansen att vinna, men jaget är en fuskare och en lögnare och kan ställa till problem för miget. Så resultatet är långt ifrån givet.

Redan nu börjar jag känna mig starkare än en fyrtioåring, men kampen är hård och den kan dra på tiden. Kommer jag någonsin att bli tidlös? Kommer jag att förbli en vanlig dödlig och bli ett kolli lagom till pensionen?

Kampen handlar om ensamheten och evigt liv versus gemenskapet och ett för kort liv.

Vem som än vinner ronden kommer det att finnas två förlorare.

Computer for Dummies

2007-01-15T22:20:00.000+01:00

Teknisk beskrivning av toalettarean för den äkta mannen

Vilken baddräkt föredrar du?

2007-01-15T22:04:00.000+01:00

Snart är det sommar igen, och vi måste börja tänka på valet av baddräkt

Är livet verkligt eller bara en tanke?

2007-01-15T00:48:00.000+01:00

Och när tänkaren vaknade tänkte han på något annat och en ny och annorlunda universum bildades

Kärlek utan gräser

2007-01-14T15:07:00.000+01:00

Vill du höra en hemlighet, min älskade åsna?

Varför är männen rädda för att kvinnan ska ta över?

2007-01-12T16:11:00.000+01:00

Har alltid undrat över varför männen är rädda för att kvinnan ska ta över deras roll i samhället. Är de inte värda en underkastelse?

Jag vann Rond 1 på poäng

2007-01-11T11:43:00.000+01:00

Triumf kortet hjälpte mig att få rätt i min försäkringsfråga.

Försäkringsbolaget har gått med på att ersätta mig för mina läkarkostnader. Tack till L-I S. för hjälpen.

Det var skönt med en liten paus från vardagen

2007-01-08T09:24:00.000+01:00

Det var roligt å träffa släkten. Vädret var fint under dagtid, men jag behövde en jacka när jag skulle ut på kvällarna. Spanjorerna förstår inte hur bra de har det, så de går med tjocka vinterkläder i 15 graders värme. Det kan också vara så att de fina vinterkläderna skall bäras oavsett väder. För inte kan de rå för att det inte är kallt när det är vinter. När ska de annars kuna bära de dyra vinterkläderna?

Det är ingen idé att köpa CD eller DVD i Spanien, det är billigare i Sverige. Mat och sprit är mycket billigare där. Exempel, vanlig brandy och wiskey, som i Sverige kostar runt 350 kr, kostar i Spanien hela 7 €, ca 70 kr. Ett kilo levande ostron kostar under femtilappen.

Man uppskattar de låga priserna i Spanien mycket mer när man bor i ett land som Sverige. Spanjorerna själva tycker att allt har blivit mycket dyrare där sedan Spanien gick med i EU.

Bada vet jag inte om det gick, jag fick aldrig möjligheten att testa det, jag hade bara tre hela dagar på mig för att hälsa på släkten innan det var dags att sätta sig på planet igen för att flyga tillbaka till Sverige.

Och nu är jag tillbaka till landet där man kan sätta på sig vinterkläderna utan att behöva svettas.

Tack Anna-Lys för ditt varma välkommande, det värmde faktiskt.

Nu åker jag till Mallis

2007-01-02T18:46:00.000+01:00

och kommer tillbaka nästa vecka.

Håll grytan kokande.

KONSTEN att FÖRVÄRFVA SIG HVARJE FLICKAS KÄRLEK. Del1

2007-01-01T21:19:00.000+01:00

KONSTEN icke allenast att FÖRVÄRFVA SIG HVARJE FLICKAS KÄRLEK, utan äfven att vinna en rik och dygdig maka af F.H.L. Stockholm 1878.

Hur liten är en flickas famn,
Dock paradiset finns deri.

Ack, huru sant är icke detta yttrande! Det veta icke blott alla män, som redan vunnit den lyckan, att ega en älskad maka, utan äfven hvar och en, som blott någon gång har hvilat i en täck flickans famn.

Men icke obetydligt torde antalet af de unga män vara, hvilka ännu förgäfves eftersträfvat saligheten att omslutas af en älskande flickas armar, äfvensom af de äldre, hvilka ännu icke lyckas att komma i besittning af ett qvinligt väsende, med andra ord, att efter sin önskan kunna gifta sig.

Alla sådane, både yngre och äldre mäns hjertan önska alltid i hemlighet, - så skickligt också många förstå att dölja det, - att kunna kalla ett fruntimmers hjerta sitt eget; och ju starkare kärleken bor i ett manligt hjerta, desto större måste qvalet vara, som en man känner, då - såsom han åtminstone sjelf inbillar sig - ett oblidt öde har för honom tillslutit ingången till äktenskapskärlekens paradis.

Många män blifva derigenom verkligt lidande till själen, deras hjerta är sjukt och såradt, och i de flesta fall torde ett sådant lidande bilda hypokondri; ty hypokondriska karlar äro ju i allmänhet gamla ungkarlar eller olyckligt (isynnerhet barnlöse) gifta män.

Dessuton finnes äfven en kategori män, - och dessa tyckas nu tyvärr! allt mer och mer tilltaga i antal, - hvilka, om Amor icke genast uppfyller deras hjertas önskan, antingen med resignation störta sig i de verldsliga nöjernas (isynnerhet källarlifvets) hvirfvel eller - hvilket är det beklagansvärdaste,, emedan det har störtat mången väl uppfostrad man i afgrunden, - vända de sig till qvinnor, som hålla kärleken fal för penningar.

Hvarföre möda sig, försmäkta och klaga för en kyss, ja mången gång blott för en handtryckninng, tänka sådane män, då det icke är någon brist på bildsköna flickor, som ofta för några riskdaler öppna kärlekens portar.

Men dessa äro villovägar, och lycklig den man som i rätt tid inser detta. För alla sådana kärleksföhållanden, de må stundom vara aldrig så hjertliga, låg dock alltid hufvudsakligen blott sinnesretning till grund, och det, som visar sig såsom kärlek, såsom hjertlig böjelse, kunde alltid blott jemföras med glitterguld. Redan tanken att icke ha tillkämpat sig den älskade, utan vunnit henne genom penningar, qvalemnar ett tomrum i hjertat.

Fortsättning följer, för detta var bara två sidor av en bok på 31 sidor och jag skriver för sakta.

Jag bara älskar filmen Bichunmoo

2007-01-01T13:24:00.000+01:00

Man bör inte ha bråttom om man vill se filmen, för den är lååååång.

Året är 1343. I århundranden har Yuan-dynastin härskat i Kina. Men nu börjar folket göra motstånd. Mitt i dessa oroligheter lever Jinha och Sullie. Sedan barnsben har de lovat varandra evig kärlek. Men när Sullies far ämnar gifta bort henne till en mäktig krigsherre slås deras värld i spillror. Och ännu värre blir det när Jinha får veta att det var Sullies far som beordrade massakern på hela hans familj för länge sedan. Fylld med hat lär sig Jinha behärska sin familjs hemliga och övermäktiga kampteknik ? Bichunmoo. Redo att hämnas beger han sig av för att förgöra sina motståndare och föra tillbaka sitt livs kärlek. Men snart upptäcker han att kvinnan som alltid älskat honom så djupt nu står på fiendens sida?

Gott Nytt År 2007!!!

2006-12-30T12:30:00.000+01:00

Att bara önska hjälper inte.

Men bara en liten insats från dig och mig
kan förändra världen för oss alla.

Dags att kontakta försäkringsbolaget

2006-12-29T20:27:00.000+01:00

I september kontaktade jag idrottsförsäkringen för att berätta att min gamla höftskada skulle ta sig en ny läkarrunda. Jag trodde inte mina öron när damen (det brukar vara bara damer som svarar i telefon när man ringer till detta bolag) i andra ändan säger följande när jag ville ta upp den gamla skadan;

Damen: Och hur länge har du idrottat?

Jag: sen jag var nio år.

Damen: Kan du bevisa att skadan skedde den 9:e oktober 2005?

Jag: Jag har redan fått skadan godkänd och fått tillbaka läkarkostnaderna fram till våren 2006.

Damen: Men eftersom du har tränat så länge kan skadan ha uppstått för många år sedan och nu när du föll, oktober 2005, (mitt kommentar) kan skadan ha kommit upp till ljuset.

Jag: Hur kan man konstatera det?

Damen: Det finns läkare som kan det, säger hon med isig röst. (finns något tecken för is?)

Jag: Kan jag få namnet på någon läkare som kan avgöra detta?

Damen: Det får du leta efter själv, sa hon med samma isiga röst som hon använde under hela samtalet.

Jag: Jag har redan besökt min husläkare, tre olika läkare från företagshälsovården, tre olika naprapater och en akupunktör och ingen av dem kan avgöra när olyckan kunde ha skett.

Damen: Du får, som sagt, leta efter rätt läkare. Och så la hon på luren.

Försäkringsbolaget har en anställd som skickar brev till de som har fått pengar från nämnda bolag för att veta om bolaget sköter sig bra. Jag tror att han jobbar på kvalitéavdelnningen.

Nu, plötsligt, är det en man som jobbar med kvalitéfrågor!

På slutet av oktober ringer jag till denna kvalitémannen för att berätta att bolaget inte sköter sig så bra när de vägrar ta upp en gammal skada. Han var väldigt trevlig och hjälpsam (vilken skillnad från damen som tar upp skadeanmälan) och kvalitémannen lovar att hjälpa mig. Han skulle leta reda efter någon som kunde hjälpa mig och att denne någon skulle kontakta mig så fort som möjligt.

En vecka före Julafton är det fortfarande ingen som kontaktat mig från bolaget.

Nu råkar det finnas ännu en man som verkligen kan detta med idrottskador. Det var förresten denne man som hjälpte mig förra året att få mina pengar tillbaka för damerna på skadeanmälan hade inte så mycket lust att hjälpa mig. Och tipset fick jag från en annan dam, som inte jobbade med skadeanmälan (hon har faktiskt avslutat sin tjänst där nu).

När jag ringer till experten på idrottsskador blir han så intresserad av mitt fall att han ber mig skicka alla uppgifter om min skada tillsammans med alla kvitton.

Denne man inger respekt för han lyssnar och lovar att hjälpa. Det kanske inte blir någonting av det hela, men jag blir glad när jag möter en person som jobbar på rätt plats. Han verkar, i alla fall, veta vad han säger och jag lägger allt mitt hopp över på honom.

Julen är över, men festen fortsätter

2006-12-28T20:38:00.000+01:00

Ålderns höst

2006-12-26T14:02:00.000+01:00

När man är ung till åldern är livet oändligt långt. Men ju äldre vi blir desto mer känner vi att döden inte är så långt borta. Bevis på detta är när vi börjar bestämma hur många år till vi kommer att leva.

Fram tills jag var 59 hade jag bestämt att jag skulle bli minst 120 år. Tanken kändes inte orimlig med tanken på min hälsa och min längtan att leva. Men så kom oktober 2005 och med den kom jag också att råka ut för en höftskada. Att kotor kan hamna på sniskan när man tränar Aikido är inte onormalt, det är enkla skador som man kan åtgärda genom att ta hand om kroppen med hjälp av Shiatsu. Gör man det redan på träningen kommer kotorna på plats ganska fort. I bland kan en kota inte vilja komma tillbaka till sin rätta plats och då är det bra att gå till en kiropraktiker, en naprapat eller en osteopat.

När man tränar har man en idrottssförsäkring som, i bästa fall, kan betala tillbaka läkarkostnaderna. Försäkringen betalar hela läkarkostnaden från läkare som är anslutna till Landstinget och bara en bråkdel av kostaden om man går till läkare utanför systemet. Detta villkor startar en del ekonomiska problem om skadan är svår att åtgärda med enkla kunskaper. Det visar sig att majoriteten av naprapater och kiropraktiker anslutna till Landstinget är av den softa sorten, dvs. de vågar inte ta i när det krävs och börjar bete sig som vanliga husläkare. De rekommenderar vila, mediciner och avhållsamhet från allt som har med idrott att göra. Och de med bättre kunskaper och som kan hjälpa dina skador är de som Landstiget ratar. Vi har också en del naprapater och kiropraktiker som är både och. Vi kan säga att de är halvgodkända av Landstinget som fullvärdiga människor som kan ta hand om din skada. Därför är de anslutna till Landstinget på villkoret att bara ett fåtal patienter får betala Landstingstaxan, och varje patient får utnyttja denna välgörenhet max fyra ggr per år. Sedan är det vanliga taxan som gäller 400 kr +-50 kr beroende på deras renommén.

Jag gick till min husläkare som skakade på huvudet och sa att hon inte kunde hjälpa mig, men att det fanns medicin mot muskelvärk. Hon gav mig, ändå, en remiss till en kiropraktiker som var halvansluten till Landstinget. Hon tyckte att felet låg korsryggen och hon började vrida och bända på min kropp. Efter den behandlingen kändes lite bättre i kroppen. Efter fyra behandlingar hade fortfarande jag ont men kunde gå ganska normalt så jag beslöt att ta det lugnt med treäningen och låta kroppen återhämta sig.
Sommaren började närmar sig och min kropp mådde sämre än någonsin. Nu kändes som om höftkulan var det som var skadad och började bli rädd. Det var flera idrottsmänniskor som jag kände som hade fått operera höftkulan när de var kring de 60, och nu var det min tur. Kunde läkarna jag mötte haft rätt när de sa att man måste lägga av med träningen medan kroppen är hel? Men nu handlade det om mig. Jag kunde inte ge upp så lätt. Jag hade inte tränat under så många år förgäves, livet kan inte ta slut så här. Det vore för grymt annars. Ett helt liv av träning till ingen nytta!
Så kom hösten och en ny träningstermin skulle starta. Min kropp hade gett upp. Mina ben vägrade gå. Sova gick inte heller, hur jag än låg skrek mina ben till av smärtan och i bland domnade de bort. Nu var det dags för en ny läkaromgång.

Precis som första gången skakade min husläkare på huvudet och hänvisade till mediciner. Företagshälsovården gjorde detsamma. Nu skulle jag på egen hand leta efter någon som kunde hjälpa mig och startade med de Landstingssanslutna.

Den förste kiropraktiker, från en känd idrottsskadeavdelning dömde de ut mig till ett handikappat liv. En man i 60 årsålder med ett ben kortare än det andra och som hade tränat sedan han var nio år måste inse att kroppen inte orkar hur länge som helst, tyckte han. Mina höftskador måste vara slitningar i skelettet från mångårig träning och han gav mig två alternativ; att sluta träna och ta medicin mot mina smärtor resten av mitt liv eller så kunde bli stelopererad med risk att aldrig mer kunna gå.

Som tur är är mina kunskaper om kroppen lite bättre än deras och visste att någonstans måste det finnas någon som kunde åtgärda min skada.

Nu kunde inte stabilisemanget hjälpa mig längre och jag hade inget att förlora på att prova nya vägar. Jag sökte en kinesisk akupunktör som genast såg att jag hade en muskelinflammation i sätesmusklerna. Det räkte med en behandling för att jag skulle känna mig som en människa igen. Akupunktören tyckte att 380 kr inte var så mycket pengar och gav mig en ny tid. Detta upprepade sig några ggr och min kropp upplevde ingen förbättring sedan första behandlingen. Efter fem ggr sa jag nej till en sjätte gång och han blev förvånad över att jag inte ville fortsätta med behandlingen. Men han var snäll också för efter andra behandlingen frågade jag honom om han visste om någon som kunde rätta på benlängden och han rekommenderade en naprapat som var vän till honom.

Nu började hända saker. Denna naprapat var duktig, hon kunde se var problemet var och försökte rädda min kropp från gåstolen. Efter en behandling visade det sig att hennes metod inte räckte till och hon rekommenderade en kollega från samma klinik. Hon visste hur man drar ut ett ben och hur man släpper låsningar från höften. Efter tre behandlingar hos henne var jag som på nytt född. Visst kändes lite grann i korsryggen när jag låg i sängen när jag skulle sova, men jag kunde stå upp rakryggad och gå som aldrig förr. Min naprapat tyckte att en nerv i korsryggen måste vara i klämd och hon ville att jag skulle skaffa en remiss till magnetröntgen för att kunna se var felet var.

Remissen måste sökas hos min husläkare eller företagsläkaren för att inte bli ruinerad. Remiss från min naprapat går på över tusen kronor.
Ringer till min husläkare som tycker att magnetröntgen är en för dyr historia och att jag ska ta antiinflammatorisk medicin. Jag protesterar och kräver remissen till röntgen varpå hon skickar ett e-mail till apoteket med ett recept på medicinen Orudis Retard. Nu går jag till företagshälsovården och frågar efter en remiss till röntgen. Doktorn ville ta en titt på mig innan hon bestämde sig för att ge mig remissen. Efter ett besök hos doktorn skrev hon en remiss till UAS men samtidigt tyckte hon att jag borde ta medicinen som husläkaren ordinerade mig.
Jag gjorde som hon sa och hämtade min medicin. Jag skulle ta en kapsel varje kväll före läggdags under minst 10 dagar. Varken min husläkare, läkaren som gav mig remissen, eller apoteket varnade för vilka biverkningar jag kunde råka ut för. Efter några kapslar gav mig denna medicin dödslängtan. Jag ville inte leva leva. Jag och jag, det var min kropp som hade gett upp. En enorm depression höll mig fast i sitt grepp. Ville inte gå och lägga mig av rädslan att inte vakna mer. Det var som i filmen "Alien". Någonting växte inom mig och nu försökte det något komma ut genom min bröstkorg. Smärtorna jag hade när mina ben inte lydde var ingenting mot vad jag fick uppleva nu. Efter nio kapslar kollade Fass på internet och blev rädd av vad som stod där om min medicin. Där fanns tre olika grupper biverkningar, alla de normala och hälften av de mindre vanliga hade drabbat mig. Slutade genast med medicinen och kontaktade min husläkare för att få en förklaring. Hon bara skrattade och sa att alla drabbats inte av medicinen så som jag gjorde. Det visade sig att patienten är ansvarig att kolla med Fass innan han/hon börjar sin medicinering. Läkaren går alltid fri från skuld. Hur kan detta vara möjligt i ett land som Sverige år 2006????
Det tog tre veckor innan livslusten kom tillbaka och nu två månader senare är värken från buken nästan borta. Det verkar som om Orudis Retard orsakade ett rejält magsår.

Nu är det roligt att träna igen!

Vad har jag lärt mig av detta? Jo, att läkarna är också människor med sina brister och begränsningar. Men läkarna erkänner sällan sina brister och de dömer hellre än frikänner. Den allmänna läkarkåren dömer oss till ett liv utan värde när de tycker att vi har passerat en viss ålder. De har sällan kunskap om hur man förebygger sjukdomar. Det framgick nu i dagarna att dagens läkare jobbar med kunskaper som är 30 år gamla. De borde inse att deras yrke är till för att rädda människor till ett bättre liv och inte till ett liv med mediciner.
Vi ska ha respekt för läkarna och deras arbete, men det är vi som har det yttersta ansvaret för våra liv. Nästa gång som en läkare ordinerar medicin borde den skriva under ett intyg på att läkaren bär hela ansvaret för biverknigarna han/hon inte informerar om.